I vårt land är valutan Kronor, men även Euro förekommer som accepterad valuta inom hela EU. Lokala valutor av olika slag förekommer inom mycket begränsade geografiska områden, och helt digitala kryptovalutor som Bitcoin förekommer över hela världen.
Av alla olika digitala valutor som förekommer så är kryptovalutan Bitcoin helt unik genom att den varken är hierarkisk eller centraliserad. Alla andra digitala valutor och kryptovalutor står helt under utgivarens kontroll, medan valutan Bitcoin har skapats med syftet att inte kunna påverkas av utgivaren överhuvudtaget. Det hjälper alltså inte att själva distributionen av en kryptovaluta alltid är decentraliserad på ett globalt nätverk av datorer – det är utgivarens kontroll över valutan som avgör om den är centraliserad och hierarkisk.
Guld och silver i olika former har alltid varit gångbara som värdebeständiga valutor genom historien, och är det än idag även om alla andra valutor skulle bli värdelösa i samband med en ekonomisk kollaps. Och eftersom västvärldens alla övriga valutors värde enbart är baserade på förtroendet för dem, så förlorar de sitt värde om förtroendet för dem skulle upphöra.
Vid ett sådant scenario spelar det ingen roll om valutan är digital eller kontant, men vid andra typer av samhällskriser med elavbrott och liknande som följd, så blir digitala valutor helt oanvändbara under den tid som avbrottet pågår. Ett helt kontantlöst samhälle måste under ett långvarigt avbrott övergå till ren byteshandel istället för att betala med valutor av olika slag.
Men även i ett samhälle som enbart bedriver byteshandel kan det uppstå valutor i form av basvaror som något sätt gör sig lämpliga att använda som universellt betalningsmedel. Förutom guld, silver och andra värdeföremål så skulle vissa viktiga basvaror kunna utgöra bytesvaluta genom att ofta förekomma i byteshandel.
Potatis eller vete skulle kunna vara en sådan universell bytesvaluta på grund av sitt höga näringsinnehåll, långvariga lagringsmöjlighet och stora geografiska utbredning. Men beroende på tillgång och efterfrågan så skulle kanske denna bytesvaluta vara olika mycket värd i olika delar av landet – och kanske finns det helt andra basvaror som av olika anledningar vore ännu lämpligare som betalningsmedel.
Oavsett vilket så kan det vara lämpligt att ha klart för sig vilka basvaror som är av störst värde vid en byteshandel i ett samhälle som helt saknar andra valutor, och se till att man om möjligt har god tillgång till dem. Kanske även en pålitlig mekanisk våg blir ett av de viktigaste inslagen i en sådan byteshandel.
Men förutom basvaror som valuta så kan även efterfrågade tjänster fungera som en form av valuta vid byteshandel. Persontransporter, varutransporter, radiokommunikation, sjukvård och omsorg är tjänster som kan bli hårdvaluta vid en samhällskris av något slag. Att kunna erbjuda nödvändiga tjänster är därför lika värdefullt som att kunna erbjuda nödvändiga varor vid en byteshandel.
Däremot blir vissa vanliga värdeföremål som konstnärliga verk av olika slag nästan värdelösa i en kris, om de enbart har ett samlarvärde och inte fyller någon annan funktion.