När de politiska begreppen höger och vänster infördes så var de lätta att identifiera. Höger var de rika och vänster var de fattiga. Höger var arbetsgivarna och vänster var arbetarna. Höger var den fåtaliga överheten och vänster var den stora majoriteten av folket. Makt och Pengar var höger, Maktlöshet och Fattigdom var vänster.
Under hela 1900-talet var den politiska vänstern i Sverige så framgångsrik med att gynna den fattiga arbetande folkmajoriteten att de allra flesta medborgare idag tillhör en helt dominerande medelklass som har det bättre ställt än vad många rika hade det förr. Men detta har naturligtvis även lett till att denna medelklass inte längre gynnas av vänsterns politik för de fattiga och maktlösa, utan istället gynnas mer av högerns politik för de mer välbeställda.
Vänstern försöker därför locka medelklassen med mer ekonomisk högerpolitik, samtidigt som högern försöker locka samma medelklass med mer social vänsterpolitik. Detta har gjort att alla partier i Sverige bedriver i stort sett samma ekonomiska och sociala politik när de får regeringsmakten. Deras sätt att styra samhället är till 99% detsamma och de bråkar huvudsakligen om den lilla procent som fattas, för att rättfärdiga att de fortfarande anser sig vara två olika politiska ideologier.
Men betyder detta då att makten i samhället nu är helt utjämnad mellan de som har makt och de maktlösa? Nej, det är snarare tvärtom så att de som har makten i dagens samhälle har mer makt än någonsin tidigare medan de maktlösa har mindre makt än någonsin tidigare.
Hur kommer sig då detta? Jo, idag har vi ett modernt samhälle där de maktlösa är helt beroende av alla de system som makthavarna äger och/eller bestämmer över. När maktkampen en gång började för länge sedan hade de maktlösa fortfarande möjlighet att överleva i utkanten av makthavarnas samhälle genom en självförsörjning som idag inte existerar som utväg.
Låt oss därför sluta använda namnen högern och vänstern och istället använda deras ursprungliga betydelse – Makthavarna och de Maktlösa. Det är mellan dessa som detta århundrades maktkamp står idag, precis som den gjorde under förra århundradet.
Dagens makthavare är de som kontrollerar alla de system som du och jag är beroende av. De har makten att hindra dig från att använda dessa system för din egen överlevnad. Kanske är du själv en av dem och tillhör makthavarna? Eller är du en av de många maktlösa som inte har någon makt alls över dessa system?
Politiker kan fatta beslut som tvingar andra makthavare att följa besluten. Massmedia kan sprida eller undanhålla information som kan skada dig om de skulle bestämma sig för det. Internetföretag och Telebolag kan stoppa dina möjligheter att använda deras tjänster eller tillåta att de avlyssnas om de bestämmer sig för det. Banker kan stoppa dina kort och beslagta dina banktillgångar om de bestämmer sig för att misstänkliggöra dig. Energibolag kan stänga av el och vatten för dig om de beordras att göra det.
Allt som gör det möjligt för dig att leva ett tryggt och välmående liv kan tas ifrån dig av dagens makthavare. Så var det inte förr, och det var därför som de maktlösa vågade utmana makthavarna för att få sin rättmätiga del av makten. De riskerade bara livet om makthavarna satte in militärt våld som i Ådalen 1931. Frågan är vad detta fruktansvärda övergrepp skulle motsvaras av idag?
Förr slogs de maktlösa naturligtvis mot samma samhällsfunktioner men då var dessa samhällsfunktioner statliga myndigheter som löd under myndighetslagar avsedda att skydda folket från maktmissbruk. Idag har dessa samhällsfunktioner privatiserats och därmed ersatts av kommersiella bolag vars makt inte begränsas av några myndighetslagar.
De maktlösa står idag därför både under storföretagens och politikernas makt. I bästa fall kan den ena av dessa ställa sig på de maktlösas sida mot den andra i en konflikt, men i värsta fall så samarbetar politiker och storföretag mot de maktlösa för att tillsammans bli ännu mäktigare än de är var för sig. Det är när detta sker som Västvärldens högkultur har inlett nedgången mot sitt fall.