De olika energislag som används för Sveriges elförsörjning är Sol (ca 1%), Vind (ca 20%), Vatten (ca 40%), Kärnkraft (ca 30%), Biobränslen, dvs restprodukter från skogsindustrin, hushållsavfall, rötgas mm (ca 10%). Olja, Kol, Naturgas och Vågkraft utgör en försumbar del av landets totala elproduktion.
Omvandlingen till el kan bestå av ett eller flera steg. Solenergin omvandlas fysikaliskt utan rörliga delar. Vind- och Vattenenergin omvandlas genom att mekaniskt snurra runt en turbin/propeller som då elektromagnetiskt genererar el. Energin i Kärnkraft och Biobränslen måste först omvandlas till kokande vatten, vars ånga sedan snurrar runt turbiner enligt ovan.
Vissa bränslen som Bensin, Diesel och Etanol används för småskalig elproduktion genom att driva en vanlig förbränningsmotor som i sin tur driver en generator. Även Vätgas kan användas för småskalig elproduktion genom omvandling till el med hjälp av en kemisk process.
Om man ska jämföra kostnader, effektivitet, miljöpåverkan, sårbarhet och praktisk genomförbarhet vad gäller olika sätt att framställa el, så behöver man granska alla steg i omvandlingsprocessen för varje energislag.
1. Utvinning – vad som krävs för att få fram energikällan. Exempel: Dagsljus, Vind, Vattendämning, Uranbrytning, Fossilbränsleborrning, Biobränsleodling/avverkning.
2. Transport – vad som krävs för att få energikälla på plats för omvandling till el. Exempel: Transport av Uran, Industri- och Hushållsavfall, Fossilbränslen, Biobränslen.
3. Anläggning – vilka omständigheter som krävs för omvandlingen till el. Exempel: Hustak etc utan skugga, Vindkraftverk där det blåser, Vattenkraftverk i stora fördämningar, Kärnkraftverk nära vatten, Förbränningskraftverk nära vatten.
4. Lagring – vad som krävs för lagring före eller efter omvandlingen till el. Exempel: Batteri, Reservoar, Blyförvaring, Storlager, Tank, Gastub.
5. Generering – vad som krävs för själva omvandlingen till el. Exempel: Solpanel och växelriktare, Propeller med generator, Turbin med generator, Förbränningsmotor med generator.
6. Eltransport – vad som krävs för att få den producerade elen till konsument. Exempel: Elkabel, Kraftledning till Elverk, Kraftledning från Elverk.
7. Avfall – vilka restprodukter som produceras vid omvandlingen till el. Exempel: Kärnavfall, Strålning, Avgaser, Aska, Oljud.
Allt detta gör att det blir väldigt omständligt att reda ut samtliga fördelar och nackdelar med varje energislag för framställning av el. Och det finns ytterligare aspekter att ta hänsyn till, som vilka länder och globala makthavare man främjar och gör sig beroende av när man väljer energislag, och vad som krävs när den anläggning man väljer ska avvecklas. Därför får var och en själv eller tillsammans efter bästa förmåga avväga och utvärdera de faktorer som man anser vara relevanta i sammanhanget.
Men med perspektivet att undvika el som är framställd centralstyrt och hierarkiskt så faller omedelbart alla storskaliga kraftverk bort, och då återstår solpaneler, småskalig vatten- och vindkraft, samt förbränningsmotorer. Små vattenkraftstationer står för 2-3% av landets elproduktion och småskalig vindkraft står liksom solel för mindre än 1% vardera. Övrigt är försumbart.
Det energislag som skiljer sig mest från de övriga är solel, genom att det helt saknar rörliga delar och är relativt enkelt att installera utan särskilda tillstånd. Det är dessutom småskaligt till sin natur, och kan endast göras storskaligt genom att kombinera ett större antal småskaliga enheter. Nackdelen är att det bara går att framställa solel på dagtid och främst på sommarhalvåret. Det spelar däremot mindre roll om det är helt molnfritt eller inte under en sommardag, även om det påverkar.
Att kunna långtidslagra el eller att ha tillgång till andra energikällor är därför något som måste lösas för de energislag som inte kan producera el kontinuerligt. Lagring görs idag med batterier, omvandling till vätgas eller påfyllning av vattenmagasin. Dessa tre metoder har olika fördelar och nackdelar, och måste tillsammans med andra metoder fortsätta att utvecklas betydligt innan problemet med lagring av el är löst.
Det är dock en fördel att ha tillgång till såväl andra energikällor som lagring av el, oavsett vilket energislag man föredrar att välja. Ett helt annat och betydligt mer radikalt alternativ är att se till att man inte alls behöver el under kortare eller längre perioder. Detta ger ytterligare ett perspektiv när man ska välja energikälla för sin elförsörjning.