Centralisering och hierarki hänger ofta ihop. Centralisering innebär att koncentrera något utbrett till en enda punkt – ett vanligt exempel är maktutövande i form av ett parlament beläget i en huvudstad, och ett annat exempel är ett vanligt köpcentrum eller en galleria.
Hierarki innebär att någon är överordnad andra som är underordnade – ett vanligt exempel är återigen maktutövande i form av valda representanter i en riksdag, och ett annat vanligt exempel är lärarledd skolundervisning.
Anledningen till att centralisering och hierarkier är ett så dominerande inslag i varje högkultur är naturligtvis att det innebär en rad fördelar i form av effektivitet, styrka och ledarskap i alla möjliga sammanhang. Men det är framför allt i ett av alla sammanhang som en centraliserad hierarki har varit helt avgörande genom historien, och det är krigföring.
I en strid så vinner generellt den part som är störst till antalet om parterna är likvärdiga i övrigt. Men om den ena parten är utspridd och saknar organiserad ledning medan den andra parten är samlad och följer en tydlig ledare så är det bara en tidsfråga innan denna part vinner även om den är mindre till antalet.
Detta upptäcktes naturligtvis väldigt tidigt i mänsklighetens historia och har sedan dess varit receptet för framgång i både krig och andra former av stridande eller konkurrerande verksamheter – centralisering och hierarkisk ledning.
Det är just därför som ett lands demokratiskt tillsatta ledare får mer totalitära befogenheter i krig genom att införa så kallat undantagstillstånd, som förvandlar ett parlamentariskt demokratiskt styre till en tillfällig diktatur så länge detta anses behövas för landets säkerhet.
Vi har både som individer och kollektiv vant oss vid centralisering och hierarkier som något välkänt och normalt, dels i alla möjliga vardagssammanhang men i synnerhet i samband med strider och konkurrerande verksamheter.
Det är alltså inte konstigt att vi har så lätt att falla in i detta mönster av att organisera allt vi gör tillsammans på ett centraliserat och hierarkiskt sätt utan ens vara medvetna om det. Vi utser snabbt en ledare om vi är fler än bara några stycken och vi bestämmer snabbt en central plats för våra möten som vi sedan håller oss till.
Detta tillhör dock det gamla som är på väg mot nedgång och fall, medan det nya som är på framväxt är att finna andra och motsatta sätt att göra samma saker.