Alla frihetsrörelser i modern tid har börjat i någons kök, vare sig det har varit fråga om frikyrkliga rörelser, nykterhetsrörelser eller arbetarrörelser. Men för att uppnå tillräcklig styrka har det tidigare krävts allt större enheter i form av sympatisörer, samlingslokaler, tryckerier och distributionscentraler.
Allt detta kostar stora pengar och har naturligtvis även krävt en organisationsform som ska kunna mäta sig med den sedan länge etablerade motståndarsidans organisation, dvs en hierarkiskt centralstyrd organisation med utvalda representanter för rörelsen i ledningen.
Idag är detta ett passerat stadium i historien eftersom världen har förändrats radikalt sedan dess. Till att börja med har vi internet, sociala media, e-post, datorer och smarta telefoner. Detta gör att vi kan nå varandra på ett nästan obegränsat och mycket billigt sätt, nå ut med muntliga budskap och skriftlig information utan extra kostnader.
Idag är vi inte heller trångbodda som man var förr utan har ofta kök och vardagsrum som kan rymma tillräckligt många människor för att kunna utgöra möteslokal för fysiska möten så ofta som det kan behövas, återigen utan extra kostnader. Behovet av stora centralstyrda hierarkiska organisationer med administration, kontor och möteslokaler har därmed nästan helt försvunnit – de kan ju ersättas med betydligt mer effektiva informella nätverk.
Problemet är att vi ofta är kvar i det förflutna, både när det gäller våra vanor och vårt tänkande, så det kan ibland vara svårt att se de nya möjligheterna i dagens verklighet och lätt att bara upprepa ett gammalt invant beteende från det förflutna som inte längre är relevant. Därför är det viktigt att diskutera både för- och nackdelar med det nya och det gamla för att få en klarare bild av hur de skiljer sig åt och därigenom förstå varför och på vilket sätt det nya kan ersätta det gamla.
En liten enkel tumregel är: Det gamla är centralstyrt och hierarkiskt organiserat. Det nya är decentraliserat och icke-hierarkiskt organiserat. Håll ögonen på just detta så blir det lättare att upptäcka när man råkar kliva fel av gammal vana.
Förr i världen var det en fördel att växa centralstyrt och hierarkiskt eftersom det var enda sättet att utmana den centralstyrda hierarkiska motparten. Man slogs på motpartens planhalva med motpartens metoder och motpartens regler, och behövde därför vara organiserad som motparten – fast starkare eller lika stark för att nå framgång.
Idag är det istället en fördel att växa decentraliserat och utan någon hierarki när man utmanar en hierarkiskt centralstyrd motpart, eftersom en hierarkiskt uppbyggd utmanare enkelt kan oskadliggöras med hjälp av media, telekomföretag och banker. Att göra samma sak med ett decentraliserat nätverk som inte ens har någon identifierbar ledning som kan slås ut är däremot nästintill omöjligt.
Därför kan man idag hålla sig kvar i köket och samtidigt ingå i ett globalt nätverk av lokala frihetsrörelser på ett sätt som inte alls varit möjligt tidigare. Det lokala blir globalt – men förblir lokalt. Det småskaliga blir storskaligt – men förblir småskaligt. Köket blir samlingsplatsen – men förblir köket!