Givetvis finns det även andra tänkbara alternativ till det som jag i den senare delen av boken beskriver som den framväxande efterträdaren till Västvärldens nuvarande högkultur. Men övriga alternativ utgör precis om tidigare högkulturer enbart en upprepning av den nuvarande högkulturen, om än med andra dominerande regioner i den nya maktpositionen.
Det jag främst talar om här är naturligtvis Kina, och då högst sannolikt i internationellt samarbete med redan anknutna länder som Ryssland, Indien, Brasilien och Sydafrika. Dessa länder ligger alla utanför det som kallas Västvärlden och utgör redan idag dess största konkurrerande maktfaktor, såväl politiskt som ekonomiskt.
Det är därför bara en tidsfråga innan dessa länder har tagit över den dominerande rollen i världen, och detta är ett scenario som bör beaktas trots att det inte nämnvärt påverkar det principiella innehållet i denna bok.
Dessutom utgör även ett sådant scenario en mycket lång och utdragen process som kommer att motarbetas av Västvärlden både politiskt och ekonomiskt i det längsta. I värsta fall med ett tredje världskrig eller global ekonomisk kollaps som ingredienser. Och efter det vet ingen hur världen ser ut eller om någon ens går segrande ur striden.
Men eftersom detta inte förändrar det jag skriver om i bokens avslutande del Lokala Parallellsamhällen så behöver vi inte uppehålla oss vid varken detta eller andra framväxande alternativ till den för tillfället förhärskande högkulturen, utan kan istället ge oss in på vad som kännetecknar den.